Ett oväntat möte
Ni som läser bloggen, och även följde med under HSK:s resa i division 4 ifjol via https://hsktjugofyra.blogg.se/, vet att undertecknad sedan början av fjolåret befinner sig runt 70 mil söderut och har Ängelholm som hemort. Att det då blir alldeles för få möten, samtal och träffar med HSK-folk är logiskt. Ja, att springa på någon med Hagakoppling här nere borde vara snudd på osannolikt.
Faktum är dock att det nu har hänt mig inte mindre än två gånger inom några veckors tid. Först träffade jag på en man som reagerade på min HSK-tröja en kväll i den gigantiska gymnastikanläggningen Lingvallen där vi båda, i rollen som gymnastföräldrar, hjälpte till med att bygga banor inför en tävling. Det visade sig att han hade bott i Gävle, rentav i Hagaström om jag inte minns fel, och spelat för HSK. Ett roligt och väldigt oväntat sammanträffande förstås.
I tisdags kväll var det dags igen. Jag hämtade ut ett paket på Ica, en man stod i kassan och betalade och när vi var på väg ut stannade han till och verkade vilja mig något. Han nickade mot min HSK-jacka och frågade om jag hade spelat i Haga. När vi började pratade visade det sig att han hade flyttat upp från Skåne till Gävle redan 2002 för att driva klädbutik. Det första han hade gjort var att leta upp en klubb att spela fotboll i. Den klubben blev HSK, första träningarna genomfördes på Sätravallens grus och sedan blev det fyra-fem säsonger i Hagatröjan. Förutom att spela i klubben blev han nära vän med Johan Holmström, vår tidigare fotbollsordförande tillika bror till vår nuvarande ordförare Daniel Holmström. Innan vi skildes åt, efter att ha pratat Haga en kort stund, sa min nyfunne HSK-vän: "Jag måste bara få ta en bild på din jacka och skicka till honom". Den bilden hamnade sedan hos Daniel och avslutade på så sätt ytterligare ett roligt, oväntat och högst slumpartat möte som blev till tack vare HSK-märket. Ett märke som man alltid bär med stolthet.
Faktum är dock att det nu har hänt mig inte mindre än två gånger inom några veckors tid. Först träffade jag på en man som reagerade på min HSK-tröja en kväll i den gigantiska gymnastikanläggningen Lingvallen där vi båda, i rollen som gymnastföräldrar, hjälpte till med att bygga banor inför en tävling. Det visade sig att han hade bott i Gävle, rentav i Hagaström om jag inte minns fel, och spelat för HSK. Ett roligt och väldigt oväntat sammanträffande förstås.
I tisdags kväll var det dags igen. Jag hämtade ut ett paket på Ica, en man stod i kassan och betalade och när vi var på väg ut stannade han till och verkade vilja mig något. Han nickade mot min HSK-jacka och frågade om jag hade spelat i Haga. När vi började pratade visade det sig att han hade flyttat upp från Skåne till Gävle redan 2002 för att driva klädbutik. Det första han hade gjort var att leta upp en klubb att spela fotboll i. Den klubben blev HSK, första träningarna genomfördes på Sätravallens grus och sedan blev det fyra-fem säsonger i Hagatröjan. Förutom att spela i klubben blev han nära vän med Johan Holmström, vår tidigare fotbollsordförande tillika bror till vår nuvarande ordförare Daniel Holmström. Innan vi skildes åt, efter att ha pratat Haga en kort stund, sa min nyfunne HSK-vän: "Jag måste bara få ta en bild på din jacka och skicka till honom". Den bilden hamnade sedan hos Daniel och avslutade på så sätt ytterligare ett roligt, oväntat och högst slumpartat möte som blev till tack vare HSK-märket. Ett märke som man alltid bär med stolthet.
